SMULTRON FÖRR OCH NU

Förr plockade vi smultron på strå. Vi strävade fram i dikesrenarna vid grusvägarna. Vi kände på doften att här finns det smultron och vi plockade dem solvarma. Vi hukade när "bildrullarna" närmade sig... Det kunde hända att de spred stora dammoln och sprätte småsten på oss och det gjorde ont!

Idag är det ingen som plockar smultron efter vägarna - i alla fall ser inte jag någon och framför allt inga barn.

Drömmen är att gå på den lilla vägen med en grässträng i mitten och gå ner mot sjön, inga bilar, känna doften av smultron och plocka dem i en liten emaljerad mugg.

Nu för tiden finns det månadssmultron att plantera i trädgården och skörda en liter om dan! Gustav gillar smultron och favoritmackan denna dag var strödd med en hel hög.

Men när han kommer till farmor nästa gång, ska jag visa honom hur vi gjorde när vi var små - farmor och Sven - hur vi trädde smultronen ett efter ett på ett grässtrå, helst ett timotejstrå. De var raka och fina! Sedan tog vi hem dem till mamma stolta som tuppar, innan vi åt upp dem ett efter ett. Oh, vad det var gott!