ULLA 1928-2010

Jag lärde känna Ulla, när jag under mina singelår på 80-90-talen bodde i Karlstads innerstad. Hon hade en stor vacker funkisvåning med vackra, gamla, ärvda möbler och jag bodde i samma hus en trappa ner. Hon bjöd den nyinflyttade på kaffe och efter den dagen blev vi vänner. Hon tog mig med till Rebeckalogen och blev min fadder där. Vi åt många goda middagar tillsammans med andra bekanta och vi spelade kort och gjorde utflykter i hennes lilla Folka - bl a till hennes lilla stuga vid Järpetan.
Ulla hade stor släkt men hon bildade ingen egen familj - stor glädje hade hon ändå i broder Torstens två döttrar.
Fram till sin pensionering arbetade hon i den firma som hennes farfar och far hade etablerat. Det handlades med tyger och garn både en gros och för oss vanliga kunder. Själv minns jag faktiskt Ulla från min skoltid, när vi skulle skaffa eget material till slöjdtimmarna och jag besökte hennes affär. Hon kunde vara barsk och visste precis vad jag borde ha! Vad hon inte kunde om broderi och annat var inte värt att veta. Så länge hon orkade, broderade hon de vackraste motiv på dukar.
Ulla hade ett varmt och gott hjärta, hon var mycket social och älskade att gå på fest och att själv få ha fest, hon hade humor och kunde komma med snabba underfundiga kommentarer! Hon läste mycket och otaliga är de korsord som vi hjälpte varandra med! Hon var mycket sportintresserad, såg allt om friidrott och tennis på TV. Ett annat stort intresse var att spela bridge - både hemmavid och i tävlingssammanhang. Hon lärde mig ett parspel som hon kallade Värmlänningen och det spelade vi så ofta vi kunde även sedan sjukdomen gjort att hon de senaste åren fått använda rullstol och att hon hade svårt att greppa korten.
Vi kallade henne vår Grand Lady, när hon i sin minkstola seglade in på Rebeckornas julfester och kände att där hörde hon hemma bland systrar som månade om varandra och upplevde känslosamma stunder tillsammans.
Ulla fick ett långt och innehållsrikt liv med hängivet arbete i affären, med resor och hobbies på fritiden och engagemang i föreningslivet.
Jag kommer att minnas Ulla med glädje och sörjer en god vän.