Mamma Elin lärde mig att äta kronärtskocka när jag var i tonåren. Hon var ju skånska och hade säkert närmare till sådana primörer under sin uppväxt. Dessutom var det ju typisk restaurangmat, som inte beställdes av vem som helst på den tiden. Mamma kom säkert i kontakt med kronärtskockan i sitt jobb i restaurangköket. I alla fall minns jag den första gången hon presenterade den för mig. Vi plockade bladen en och en utifrån och strök dem över smörklicken. Sedan skulle man sätta bladet mellan framtänderna och dra det utåt. På så vis fick man en god del av köttet. En ritual var sedan att lägga de avätna bladen i en krans runt tallriken! Till slut kom man ner till skägget och när man skrapat bort det låg den där blottad - den underbara kronärtskockbottnen! Det var kronan på verket!
Bilden ovan är från golfhelgen i höstas i Norrtälje hos Patrik. Han bjöd på urgröpt kronärtskocka fylld med underbar kantarellstuvning och toppad med chèvre smält i ugn. Det var verkligen lyx i tre steg: först en antal goda blad att doppa i smör, sedan stuvningen och sist bottnen som grädde på moset.