Första Maj och Valborg var (och är) viktiga dagar i mitt liv. Vi cyklade från Norrstrand till Norra Fältet i kortstrumpor och nya poplinkappor för det skulle man ha på Valborg. Vi huttrade och frös och hörde på Manhem som sjöng Vintern rasat.... Jag minns att jag tyckte att brasan var enorm och mäktig, men mest minns jag att vi hela tiden spanade efter om HAN var där och HAN och HAN.... Då var lyckan gjord, men allt var så oskyldigt och beundran på avstånd.
Nästa dag var det Första Maj och då skulle vi ut och MAJA. När jag var liten (dvs i 5-årsåldern), gjorde mamma i ordning en korg med kaffe, saft och smörgåsar och så tog vi cyklarna ut mot Rudsskogen och satte oss i en backe bland alla vitsipporna och njöt av solen och våren. Då regnade det aldrig!
Fast ibland (senare i 10-årsåldern) regnade det på Första Maj och då fick man låtsas att man MAJADE! Vi täckte ett bord i källaren med flera filtar, vi fick smörgåsar och saft av mamma och Kerstin, Gun och jag lekte att vi hade hela skogen runtom kring oss och det gick bra det också! Då kunde det också hända att pöjkera (man sa inte killar på den tiden!) smög på oss... Källaren var ju allmän i ett flerfamiljshus! Och då steg fnittret och vi blev avslöjade!
Blåsippan ute i backarna står, niger och säger att nu är det vår... T o m dagens barn och Gustav 2,5 år sjunger den. Tack alla goa dagistanter som för traditionen vidare!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Härligt! Jag majade igår på Vindö med en kopp kaffe ute i solen! Plockade fram utemöblerna och planerade lite penseer och violer. Hoppas de håller till helgen och inte drabbas av nattfrost eller rådjur...
SvaraRaderaDu var säkert jättefin i din poplikappa! De har slutat med brasa på Norra fältet sedan några år nu. Förra året var jag med vid en brasa på Lidingö, där traditionen utvecklats till att alla ungar sprang runt med mashmallows på på pinnar som de grillade över elden.
SvaraRadera