tisdag 23 februari 2010

VÅRENS BUDBÄRARE

Varför sjunger inte koltrasten på vintern? Det kan man faktiskt undra, när han dyker upp helt oväntat i närmsta träd ensam eller tillsammans med frun eller brorsan eller morsan. Inte vet jag, men jag tycker att det är en ganska trolsk fågel i sin svarta kåpa och gula näbb. Tyst som musen letar han efter bär som finns kvar på träden när sidensvansarna och domherrarna gjort sitt!

Idag när jag gjorde en lov runt huset och kollade snömängderna på tak och altantak fick jag för mig att jag skulle vissla fram honom - koltrasten alltså! Huitt, huitt och piiip, piip lät det från min pipa och efter en sekund satt han där på grenen! Säkert väldigt nyfiken på vem som vågat in på hans revir just nu och säkert också hungrig på något gott.

I morgon ska han få ett riktigt friskt svenskt äpple att hacka på! En budbärare om ännu en vår är han verkligen.

3 kommentarer:

  1. Du får träna på att få honom att äta ost ur handen som mormors talgoxar gjorde!

    SvaraRadera
  2. Ja, det vore nåt! Idag står det i NWT att blåmes, gulsparv, koltrast och nötskrika är exempel på fåglar som stannar i Sverige under vintern. Och det finns fler: talgoxe och nötväcka m fl mfl

    SvaraRadera
  3. Jag lade ut överblivet bröd i jasminebusken igår, och imorse satt där en vacker blanksvart koltrast och pickade i sig, vilket sammanträffande! Det är den första jag sett på hela vintern.

    SvaraRadera