RAGGMUNK LYX

Ofta blir jag inspirerad av andras mat och det är också godare att äta andras mat - både vardagsmat och festmat! Jag tror det beror på att jag egentligen redan är mätt när jag bjuder till bords! Säg nu inte att jag slickat alla beredningsskålar och provsmakat och provsmakat.... Man äter med ögat också och själva tillagningen är en njutning i sig. Lägg därtill att det blir en sport att få allt att bli klart samtidigt. Typisk kvinnlig förmåga törs jag säga eller är det någon som säger emot?

Som sagt: jag blir inspirerad av de näras mat, av goda vänners mat och av mat som jag hittar i tidningar. När andra läser skvaller i tidningarna hos frissan, vårdcentralen eller tandläkaren, läser jag matrecept. Nu har jag hittat ett mycket intressant ställe att läsa om mat: http://www.minmammasmat.se/. De (man och hustru) har samma syn som jag på matlagningen: enkelt och lättlagat, mycket grönt, kylskåpsrens och varierat, dvs både lite gammaldags men också lite trendigt. Gör ett besök på deras hemsida. Den kan jag rekommendera!

Häromdagen läste jag ett recept hos dem på irländska raggmunkar med lyxkänsla. Sagt och gjort: jag prövade dem på Sven igår lördag och de gick hem!

4 små portioner:

Riv 600 g mjölig potatis och krama ur vätskan

Blanda rivet med 1 3/4 dl vetemjöl, 2 dl mjölk, 1 1/4 tsk salt och 1/2 tsk bakpulver.

Skeda ut smeten i plättstora högar och platta till i stekpannan (en smörklick i förstås). Stek några i taget och håll varma.

Servera med rom (löj- eller stenbit), hackad rödlök och creme fraiche m franska örter eller gräddfil.

Vi drack en Carnegie´s Porter till och den var inte dum!

HA EN TREVLIG SÖNDAGSKVÄLL!